Hemma hos I och barnen. <3
Har ni, precis som jag och många andra med mig, insett att det alltför sällan finns fina bilder på mamman från barnens första år? Det är faktiskt så att det till och med genererat en egen hashtag på sociala medier #takeherpicture (fota henne) där mammor uppmärksammar det faktum att de ofta knappt finns med på bild tillsammans med barnen? Förutom enstaka selfies måhända... Och även om selfies är charmiga kanske de inte alltid lyckas fånga den där vardagsmagin som är så unik när barnen är små och som aldrig igen kommer åter. Det är inte alltid heller det blir naturliga, äkta bilder när en måste be någon fotografera den där mysiga foten i ansiktet vid amning eller buset på mattan i köket. Att ständigt jaga bilder och vilja bevara exakt varje magiskt ögonblick är förstås inte något att eftersträva heller! En balansgång mellan att vara i nuet och bevara nuet till framtiden, både för er och barnen att minnas tillbaka, är alltså målet, eller hur?
Det är bland annat därför har jag valt att inte bara satsa på familjefotograferingar i lifestyle-stil (även om det också innebär en lite mer äkta och avslappnad stämning än mer traditionella porträtt) utan jag vill även ge mina kunder chansen till dokumentär fotografering! Vad innebär det då? Jo, jag berättar gärna med ett exempel om en mamma som önskade att bevara just den där vardagsmagin som föräldraledig!
(Självklart vill jag inte bara fota mammorna utan familjer så som de faktiskt ser ut; mammor, pappor, singlar, regnbågar m.m.!)
Härliga Ida hörde av sig till mig med just samma tankar kring #takeherpicture som jag beskrev tidigare. Jag kände direkt att jag absolut ville hem till henne och barnen för att lära känna deras vardag lite bättre och försöka fånga just deras magiska stunder på bild. Här krävs ingen styling eller städning av hem, inget smink (om en inte vill) eller koordinerade outfits utan jag är där för att fånga er vardag.
När jag kom innanför dörren hann jag i princip bara presentera mig innan lilla A, 3 år, drog med mig in i sitt rum. Där satt vi och lekte en stund och hon presenterade mig för nästan alla hennes leksaker. Under tiden ammade mamma Ida lite medan vi lärde känna varandra mer. Vi pratade lite om ifall det fanns några särskilda ögonblick hon gärna ville ha bevarade och kom fram till att i alla fall en amning och en baby-pottning var viktiga. Det var bra att ha klargjort det så att vi kunde ha en enkel planering i bakhuvudet, även om resten av stunden gick åt till att mest umgås avslappnad och se vad som hände.
Efter cirka en timme av lek och bus tackade jag för mig och gick hemåt. Att jag sedan fick ett meddelande om att lilla A sagt till sin mamma att hon önskade att jag gick på hennes förskola tog jag det som den största komplimangen i världen. <3 Vilket bra betyg! Och jag tror jag fått vänner för livet.
"Johanna kom hem till oss en morgon just när sommaren och hösten möttes. Hon hann bara in innanför dörren så kände jag hur nervositeten släppte. Min dotter hälsade nyfiket med en gång och Johanna bjöd in henne i vad som skulle hända. Det var självklart, varmt, inkännande och enkelt med en gång. Som en kär vän på besök. Vi cirkulerade runt i min vardag med spexande barn och bebis-behov, och där i min vardag skapade hon magi med sin kamera. Hon fångade mig och de mina i tokroliga ögonblick och bus. Resultatet kommer garanterat hamna på väggar. Tack Johanna, för att du #tookmypicture." - Ida
